Så himla bra det blir, när vi grejar.
Nytt bord, ett nytt parasoll och nya dynor.
Färg ska det vara!
Prinsessan bajsbralla gillart tydligen, stort plus!

Idag tänkte jag att kreativiteten ska flöda.
Det är planen.
Jag måste på nåt vis hålla igång tills ikväll, det minste lilla lugn så stupar jag nog rätt ner i framstupasidoläge, och kommer inte därifrån.
Jag är helt sopslut!
Lilla fröken var nämmeligen vaken ungefär halva natten, och valde just den halvan jag hade tänkt att använda till att sova.
Nu tänker ni nog: men, då måste den lilla karamellen sova nu iallafall?
Svar: neppon peppon!
Den lilla bajsbrallan har tydligen bestämt sig för att sova, det är för mesar och killar med liten snopp.
Och hon är varken mesig eller kille, så; hon är vaken.
Nu också.
Så idag, när svärmor kommer och tar det lilla bajstrollet så ska jag gasa tills det rasar. Och hoppas att det håller i sig tills ikväll.
Jag har laddat med en kanna kaffe och lite kycklingsallad (läs MYCKET istället för lite där).
Nu går vi all in på idag!
Jag tycker ni ska lägga märke till det ovanligt städade huset förresten.
Ja, jag tog bilden i en väl vald vinkel.

Ida är det onsdag, egentligen är onsdagar heliga, för då träffar jag mina underbara mammor.
Men idag måste jag välja bort det.
Jag måste vara hemma och lappa ihop mig lite, försöka stressa ner och pillemasa lite.
Jag känner mig lite trasig, så lite terapipulning är nog vad jag klarar av idag.
Imorrn ska jag dessutom till Örebro med jobbet och gå på mässa från morgon till kväll, då måste jag ha lite mer energi än jag haft de sista dagarna.
Jag börjar bli gammal.
Det måste vara det.

Märta älskar förresten redan att ta egobilder på sig själv.
Här är en av dagens.
Kommer bli kul när hon blir 13 för oss, haha.

Märta, älskade lilla bajsbrallan.
Mamma och pappa älskar dig mer än livet, du är det värdefullaste vi har.
Vi skulle ge dig månen, om vi kunde.
Men snälla.
Snälla söta rara barnet.
Sov!

Idag fick jag världens finaste komplimang av min kära Englands, ja för tusan, vän Nora.
Hon skrev så himla fint om mig att jag började grina.
Det som gjorde mig så himla glad var att hon beskrev mig som precis den tjejen jag vill vara, och tydligen tycker hon att jag är just så.
Helt otroligt!
Gissa om jag behövde höra det med en bakfull man och mensvärk?

Jag har vart lite tyst här då jag verkligen varit tvungen att jobba med mig själv, mitt mående och mitt liv.
Jag började med plantera om blommor och putsa lite fönster, byta gardiner och sen har jag försökt fortsätta på den banan.
Rensa i röran när jag rensar i hjärnan.
Det fungerar ganska bra faktiskt.
Eller, ja det blir fint hemma iallafall.
Några fler timmar på dygnet bara så vore det perfekt!