Hur ska man kunna urskilja blåbär och björnbär i ett vanligt 70:- rödtjut?
Kan nån av er det?
Själv känner jag att det smakar rödtjut, sen är jag nöjd med det.
Ikväll va det jäkligt gott dessutom, speciellt eftersom att jag firar in min hela veckas semester. Sen drar det igång med 6 dagars jobbveckor. Fasen, sån kvinna jag är!
Snart ska jag släpa min trötta gamla kropp genom duschen för ett par timmars sömn.
Igår kväll trodde jag att jag skulle somna ståendes, ända tills jag la mig och rickard lyckades väcka mig 3 gånger från microvilan.
Sen va jag vaken halva natten.
Så idag är jag TRÖTT.
Men. Det går fort över efter min vinsovning.
Fattar ni vilket lyx det är att kunna dricka vin fast jag har ägglossning?
Det är helt sjukt lyxigt.

Ja, alla som känner mig vet att jag älskar mitt barn. Högt och rent.
Men gudars skymning så fantastiskt det är att få arbeta!
Få känna att jag gör nytta, att äta lunch på en bestämd tid och dessutom få sluta och åka hem till familjen.
En ärlig dags arbete är verkligen elt fantastiskt.
Just nu har jag det lite lugnt, jobbat ikapp lite så jag kan ta nån minut och blogga.
Idag mår jag så jäkla bra så det är helt galet.
Fantastiskt.
Ja, det va länge sen jag mådde såhär bra.
Nya tider, nya beslut.
Life's good gummisnodd.

Så fort jag börjar blogga så börjar barnet att gråta. Okej, jag kan inte BARA skylla på det, lite känslomässig lepra, stjärtcancer i hjärnan och ett surt humör har också spelat in.
Men nu är jag back in the game!
Lilla karamellbrallan tar numera två steg, säger sitt namn och pekar på allt.
Hon goddagar och säger tack.
Väluppfostrad och artig. Och ett riktigt hår av hin!
Hon är ÖVERALLT!
Det stog inte i manualen!!
Sen ser hon ut såhär när vi skäller på henne...

Så himla bra det blir, när vi grejar.
Nytt bord, ett nytt parasoll och nya dynor.
Färg ska det vara!
Prinsessan bajsbralla gillart tydligen, stort plus!

Idag tänkte jag att kreativiteten ska flöda.
Det är planen.
Jag måste på nåt vis hålla igång tills ikväll, det minste lilla lugn så stupar jag nog rätt ner i framstupasidoläge, och kommer inte därifrån.
Jag är helt sopslut!
Lilla fröken var nämmeligen vaken ungefär halva natten, och valde just den halvan jag hade tänkt att använda till att sova.
Nu tänker ni nog: men, då måste den lilla karamellen sova nu iallafall?
Svar: neppon peppon!
Den lilla bajsbrallan har tydligen bestämt sig för att sova, det är för mesar och killar med liten snopp.
Och hon är varken mesig eller kille, så; hon är vaken.
Nu också.
Så idag, när svärmor kommer och tar det lilla bajstrollet så ska jag gasa tills det rasar. Och hoppas att det håller i sig tills ikväll.
Jag har laddat med en kanna kaffe och lite kycklingsallad (läs MYCKET istället för lite där).
Nu går vi all in på idag!
Jag tycker ni ska lägga märke till det ovanligt städade huset förresten.
Ja, jag tog bilden i en väl vald vinkel.

Ida är det onsdag, egentligen är onsdagar heliga, för då träffar jag mina underbara mammor.
Men idag måste jag välja bort det.
Jag måste vara hemma och lappa ihop mig lite, försöka stressa ner och pillemasa lite.
Jag känner mig lite trasig, så lite terapipulning är nog vad jag klarar av idag.
Imorrn ska jag dessutom till Örebro med jobbet och gå på mässa från morgon till kväll, då måste jag ha lite mer energi än jag haft de sista dagarna.
Jag börjar bli gammal.
Det måste vara det.

Märta älskar förresten redan att ta egobilder på sig själv.
Här är en av dagens.
Kommer bli kul när hon blir 13 för oss, haha.

Märta, älskade lilla bajsbrallan.
Mamma och pappa älskar dig mer än livet, du är det värdefullaste vi har.
Vi skulle ge dig månen, om vi kunde.
Men snälla.
Snälla söta rara barnet.
Sov!

Idag fick jag världens finaste komplimang av min kära Englands, ja för tusan, vän Nora.
Hon skrev så himla fint om mig att jag började grina.
Det som gjorde mig så himla glad var att hon beskrev mig som precis den tjejen jag vill vara, och tydligen tycker hon att jag är just så.
Helt otroligt!
Gissa om jag behövde höra det med en bakfull man och mensvärk?

Jag har vart lite tyst här då jag verkligen varit tvungen att jobba med mig själv, mitt mående och mitt liv.
Jag började med plantera om blommor och putsa lite fönster, byta gardiner och sen har jag försökt fortsätta på den banan.
Rensa i röran när jag rensar i hjärnan.
Det fungerar ganska bra faktiskt.
Eller, ja det blir fint hemma iallafall.
Några fler timmar på dygnet bara så vore det perfekt!

Ibland säger en bild med än 1000 ord.
Jag har inte ens orkat göra nåt åt saken.
Suck.

Jag förstår verkligen inte.
Jag är inte så svår.
Jag är rak, ärlig och rättfram.
Men, det lilla menet som alltid verkar komma, så måste jag vara världens sämsta på att förklara mig.
Jag tycker att jag förklarar så bra jämt, jag tänker "den här gången måste han förstått" för att en timme senare märka att, nej, inte den här gången heller.
Hur svårt ska det vara att lyssna på vad jag säger, inte försöka tänka hur jag kanske menar.
Säger jag Bu, menar jag bu, säger jag bä, menar jag bä.
Är det så invecklat?
Är jag så svår?
Nej, jag tycker verkligen inte det.
Men, den lilla mannen jag lever med, och har levt med i närmare 6 år.
För honom måste jag vara en ny person varannan dag, för att därimellan visa att han vet precis allt om hur jag fungerar.
Jag tycker att han är besvärlig, svår att förstå, tjejtjurig och alldeles underbar!
Jag tror, efter stor rannsakan av mig själv, att det är det svåra med honom, det där som retar mig till vansinne, det är DET jag tycker bäst om.
Jag tycker om att jag aldrig riktigt vet, att jag inte kan räkna med att livet ska vara lätt.
Livet är en utmaning, och det är upp till mig att leva det, varje dag, hela dagen.

Ingen i hela världen (jo några till då) har en sån bra Mammagrupp som mig!
Vi träffas varje onsdag, och dom onsdagarna gör mig så lycklig och laddad med positiv energi.
Underbara tjejer, underbara ungar, Gud vad jag tycker om er!
Vi avhandlar alla ämnen från toabesök till riktigt djupa saker, varje vecka.
Och jag trivs så bra.
Jag kan bara vara den jag är, inga murar, inga fasader.
Mitt hjärta och sinne är öppet och jag litar på dom jag är med.
Det, mina damer och herrar är inte jämt det händer för mig!
För även vad folk tror, så är jag en väldigt misstänksam människa. Jag har garden uppe, beredd på att bli attackerad eller behöva fälla ut taggarna. Beredd på att någon ska hacka ner mig i skorna.
Men, på våra onsdagar.
Där är jag trygg.
Alla skulle få ha våra onsdagar <3
Här är en bild på min andra trygghet.
Kan man bli annat än lycklig liksom?

Idag har vi (Rickard) varit så sjukt duktiga! Det har körts jordfräs, krattats, grävt bort kansten (läs:Frans) och gjort allmänt fint på gården.
Märta, hon har mest lekt och haft busbrallorna på sig.
Fast, hon är ju iofs chef jämt. Hon domderar och bestämmer och blir aldrig riktigt nöjd så länge hon inte får själv. Som idag när hon tillslut fick äta själv. För jäkla bra vart det.
Tycket hon och hundarna. Jag är kanske inte lika lyrisk.
Men vad är jag annat än en obetald betjänt?

Idag skulle jag kunna ha en fest!
En stor fest för att fira den stora händelsen "Märtaharbajsatipottanförförstagången"!Jag ser ett slut på blöjtiden! Den är långt fram, men jag ser iallafall en ände på det.
Idag hoppas jag allt jag kan på att vädret håller, jag vill såå gärna vara ute och göra lite nytta!

Idag har det vart riktigt lekigt!
Vi började igår med att få hem gungställningen, Rickard satte dit gungan och så lekte vi på.
Märta älskar att gunga, och krypa i leran i sitt allvädersset (eller hennes, det är lånat av Lilly)!
Dagen idag gjorde vi lekig genom att vi åkte till Aqua Nova, äventyrsbadet här i Borlänge, med mina 2 äldre bröder och brorsonen.
Vi hade så sjukt roligt!
Märta har tillochmed åkt vattenrutschkana!
Och inte nån bäbiskana, utan i knät på pappa i vuxenkanan!
Den du!
Tyvärr har hon fått några prickar på magen..
Nån som vet vad det kan vara?
Nu ligger hon som en klubbad säl och grissover, jag ska försöka hålla mig vaken genom hela Alcatraz! Få se hur det går, tant mamman är trött!

Åh, gårdagens mamma träff var helt fantastisk!
Jag hade så roligt, alla verkade trivas och personligen är jag bara så himla, himla nöjd!
Jag bloggar från telefonen så jag kan inte länka till alla UNDERBARA sponsorer, så jag stjäl från www.zannana.blogg.se istället.
Tack alla som var där, tack alla fantastiska sponsorer, ni är underbara!

Att få nån nytta gjord, eller bara att sitta och få vara helt ifred, det blir svårare och svårare.
Jag lääääängtar efter nångång i framtiden, helst jäkligt snart, då jag får vara hemma HELT själv.
Inga hundar, inga barn, ingen man. Kanske kan katterna få vara hemma, dom håller sig undan ganska bra.
Det behöver inte vara en lång stund. Men kanske en timme? Kanske två? Slippa höra nån annan ens andas.
Gränsen mellan lappsjukan och socialt överslag ligger nära varandra just nu.
Men, nog klagat.
Just nu försöker jag få baka bullar (men mest slippa få ett frispel på 17 åringen) och sen ska jag svoscha ihop en sockerkaka. Men lilla fröken grin/klåfinger gör det lite besvärligt för mig.
Dagens mantra är "snart är det kväll, snart är det kväll".
Ja. Lite så va.

Idag, ja åh, idag. Idag fixade vi alla godispåsarna tills på onsdag, den stora onsdagen som mammaträffen är!
Äntligen blir den!
Imorrn ska jag ta hjälp av Frans-Robert och baka bullar och sockerkaka.
Men nu, nu sitter jag och virkar filt till Rickard och drägglar över Magnus Betnér. Gud i skruven.
Han är så jävla snygg så jag dör lite.
Han och Weasley-bröderna med en klick smör.
Då blev jag en lycklig kvinna.
Att dom dessutom diskuterar terror och dom som är, enligt mig, de största idioterna i världen. Terrorister och nazister.
Dom skulle ha örfilar, allihop.

Har ni någon i ert liv som ni känner att: Gud i skruven, mitt liv vore inte komplett utan dig! Mitt liv vore så mycket gråare, tristare och helt enkelt sämre, om du inte fanns. Har ni någon sån?
Det har jag.
Och det är så underbart.
Det är så fantastiskt när jag bara får känna att du finns.
Tack!