Nu så har jag precis färgat håret på svägerskan, jag hoppas hon blir nöjd!
Nu ska snart allihopa duscha, sen ska det försöka sovas lite innan begravningen.
Jag sov mellan 5 och 9 imorse, så jag är lite sleten nu, och eftersom begrvningen är redan halv elva och hela släkten ska träffas klockan 10 imorgon så kommer det inte bli nå överdrivet med timmar inatt heller.
Jag vet ju hur jag är gällande sovandet.
Just nu har jag toktröttnat på min lillebror, jag är så jävla matt på 15 års hormonerna!
Nu vart jag för sur på han för att ens skriva nåt mer.
Ungjävel.

Allltså. Jag är så trött på fotbollen nu, så jag kräks!
Jag är så trött på det mesta, och jävla kvinnokliniken hör inte av sig heller.
Skitskitskitskit.
Om ni undrar varför den positiva attityden så är det för att jag betalade räkningarna nyss, och det är så tråkigt så jag nästan dör!
Pojkarna spelar tv spel och jag uppdaterar ifånen, hoppas det blir najs som tusan!
Undrar om det blir lite simsande snart, och vad tusan ska man äta idag?!

Ska man se på bra tv, då måste man vara vaken på nätterna! Nu är det Criminal Minds, storfavorit, och om några minuter så kommer Idolen, legenden, den illbästaste MacGyver. Fasen vad bra han är!
Jag är ett sånt fan av Maccan att såg jag Richard Dean Anderson (han som spelar Maccan) på riktigt, då skulle jag nog dö på fläcken.
Jag älskar MacGyver, med hela hjärtat. Han är helt enkelt fantastisk!
Imorrn är det midsommar, den ska firas i Garpenberg verkar det som, för första gången på kanske 10 år, får se hur det går.
Sämre än förra då jag jobbade blir ju svårt att få den iaf, så det är skönt!
Jag är så sjukt nöjd med nya frillan, Tea var så jädrans duktig så dit ska jag gå massor av gånger, nästa gång blir det turkost, lätt att det blir turkost!
Sen så trivs jag så sjukt bra i lugg också, och Rickard verkade nöjd han med.
Han hade skrivit världens sötaste på sin facebook logg igår natt, han får mig smälta som smör den mannen!

Hundkräket fick inte vara i sängen, så hon låg bredvid sängen och lät illa.
Och Micco, jag vill dö varje gång jag hör ljudet, dö, eller mörda. det beror på dagsformen.

Ni som kanske inte har ett väldigt romantiskt förhållande från början, och lider av det.
Börja aldrig försöka skaffa abrn, om ni inte lyckas på första försöket vill säga.
Det finns INGENTING som mördar romantiken så mycket som att räkna dagar, ta temp, kolla, kontrollera mäta och dona.
Och börja ALDRIG med en utredning, för det förstör, om möjligt, ännu mer.
Vissa dagar ska det tas prover, vissa dagar ska man till läkaren.
Hittan och dittan och stress stress stress.
Men bara i huvet.
Erkänn, nu vart ni bra avundsjuka va?

Just nu finns det en liten vit boxer i Gustafs som inte är särskilt populär, alls.
Ni ska få höra historien bakom nu. Igår var vi och hämtade nya sängen, plockade ihop den, bäddade i med nya lakan och dessutom bestämde vi att det är nya regler: Inga hundar i soffan!
Så inatt har det varit jobbigt, först kunde jag som vanligt inte somna, och sen så smög hundarna runt och skulle upp i sängen hela tiden! Jag har motat ner Lillemor säkert 10 gånger, och Ingvar lika många, när jag sen somnade hade klockan slagit 4 och jag fick sova ända tills att Rickards klocka ringde ungefär en miljon gånger kvart i 5. Jag lyckades somn om, men klockan 9 så märkte jag att hundarna var i sängen, motade ner dom, och Lillrmor vart sur, hon vart sur som satan. Så då började hon med det jag hatar och avskyr mest av allt. Hon börjar tvätta tassarna. Att hon tvättar sig är ju bra, det kan jag inte klaga på, men ljudet! Vilket jävla smaskande hon lyckas få till! Och jag vill dö, eller döda, det spelar ingen större roll faktiskt. Bara jag slipper bara där. det är ljudet från helvetet, Tengil eller riddare Kato har kommit på det ljudet, eller Satan, nej förresten, dom har kommit på det tillsammans.
Nu ska jag äta en glass, kolla på bröllop och vänta på Rickard, sen så ska det åkas till lasarettet i Falun och hälsa påa lite grann. Och ja, det ska stå PÅA. Det är samma sak som när jag säger att nån har "dött ihjäl", vissa saker behövs lite extra påtryck.

Just nu känns allting lite hopplöst, jag trampar dy känns det som.
Jag är trött hela tiden, har ont överallt och kännr mig så nere i skorna.
Ska det vara så svårt att slippa dom här 3 dagarna i månaden?
Jag fattar inte, efter kontrastultraljudet har jag både fått mensvärk och världens PMS.
Jag brukar inte vara en sån här häxa annars, men nu, fy och isch.
Stackars familjen..
Tur att det regnar iaf, då kanske hallen uppe blir klar.

Tack Rebecka som kommenterat förresten, jag kom inte in på din blogg, så jag tackar här :)

Nu har Ewert´s klippt och kalt erbjudit sina talanger till Frankan och Abbe, båda vert nöjda, och båda vart faktiskt bättre, 3-0 till mig!
Jag har dessutom bokat klipp och färg till nästa onsdag, måste ju vara lite stilig den första för Fru E.
Nu tror jag att jag ska ta och kasta mig genom duschen och sen ska jag packa ihop min väska och åka och jobba.
Idag är en sån där dag då jag är retlig, sur, tvär och allmänt anti allting. Totalt instabil, men vad kan man göra?
Bita ihop, tugga i sig och skratta åt det som går att skratta åt.
Förresten måste jag säga att jag inte förstår varför man inte svarar, och jag förstår inte varför jag inte får den posten jag vill ha!

Åh! Jag skäller som en bandhund på lillebrorsan hela tiden, men han är ju 15 år, så det verkar behövas!
Hur kan man ställa tallrikar med mat i soffan, eller bara totalt tänka på sig själv hela tiden tillexempel?
Jag blir helt galen!
Men, imorgon kanske han kommit in i våra rutiner igen och stänger skåpdörrar och toalocket igen.
Man får ju hoppas.
Imorgon ska vi lägga golv hoppas jag, annars ska vi rensa ut alla garderober inne på Frasses rum så han får in sina kläder och lite sängkläder och handdukar, det blir nog brau tror jag.
Och imorgon börjar vardagen, då är det bara att börja kolla posten igen.
Nu vill jag ha brevet från kliniken, jag är trött på att vänta.
Vi har säkert blivit bortglömda igen...
Nej!! Inga såna tankar nu. Klart dom kommer ihåg oss, klart vi får komma dit jättesnart, klart allt blir bra!

Frans har sin kompis Albin här, det finns hopp om framtiden, helt klart!
Trots att jag blir så arg ibland att jag vill hiva ihjäl dom, så vet jag att dagens 13 åriga tjejer har framtida pojkvänner som är riktigt kalas!
Att min bror är den roligaste jag vet emellanåt, det är bara ett till skäl att gilla honom skarpt.

Idag har varit en kanondag, jag och svärmor har varit i Falun och Blänge och tokshoppat, nu har jag en heöt ny garderob, och dessutom tror jag inte ens jag gjorde av med 10 100 lappar! Rackarns så duktigt av mig, hittade begravningsklänning, skor, linne, leggings, sen tror jag jag handöade nåt mer... Ja! En dödssnygg klänning till midsommar, dersatt från 800 till 200 , så där tjänade jag 600 kronor, men dom brände jag snabbt på annat. Man måste ju passa på när skatten precis kommit!
Nu har jag "En prinsessas dagbok" maraton här hemma, är man ensam kan man lika gärna kolla på tjejfilmer och njuta.
Igår natt hände nåt skitläskigt, helt plötsligt fick hundarna tokspel, alltså, Ingvar han kan skälla om det kommer nån på uppfarten och sådär, men inatt så hängde Lillemor på, helt galna va dom! Jag är helt hundra på att det va någon där, för efter en stund, när jag släkt lamporna igen, då hörde jag nåt på dörren. Jag trode jag skulle dö! Och inte kunde jag ringa grannarna heller då jag tror att dom sov redan, eller redan, det var ju mitt i natten, men ändå!
Svärmor skällde lite på mig för att jag inte ringde henne, men hon har ju en bit att åka, så skulle någon varit här hade den redan hunnit mörda ihjäl mig i småbitar innan hon kom. Men jag ahde sån tur, att jag klarade mig helskinnad från äventyret.
Och ja, jag är medveten om att jag låter paranoid, men jag är lite sån också. Paranoid alltså.
Så idag när Rickard och svärmor åkte, Rickard till jobbet och svärmor hem, då låste jag alla dörrar och släppte ut hundarna genom altanen, som nu är låst och reglad igen. Jag hoppas Rickard har nycklarna med sig hem nu bara, annars dör jag väl av rädsla när han plingar på och vill in imorgon klockan halv 7.
Alltså, jag är ju ett enormt MacGyver fan, varför finns det inte fler än 7 säsonger för?! Snart har jag kollat igenom boxen en andra gång när jag inte kan sova, jag kan, i princip, alla avsnitt utantill, och jag älskar dom fortfarande. MacGyver for president liksom. Hell yeah!

Jag har fått veta av rätt många ett tag nu att det är min tur att få glida på en räkmacka. Det verkar inte direkt hända än, så ikväll ska jag äta en äggmacka. För att se om det blir bättre liksom.
Alla sätt är bra utom dom dåliga.
Maken har precis åkt till jobbet, så jag ska sitta här oh mysa framför engelska deckare och käka smörgås. Det är första dagen på över en vecka jag får vara själv med mina egna tankar, känns lite konstigt faktiskt.
Och imorgon ska jag med svärmor till Falun och shoppa, jag ska hitta en fin begravningsklänning så att fru E inte behöver skämmas för mig!
Det är himla skönt med helg nu faktiskt, då behöver jag inte maniskt kolla postlådan för att se om brevet från kvinnokliniken har kommit. Lite rast och vila liksom.
Nej nu så kokar mitt ägg, lika bra att kasta mig till köket och styra upp den efterlängtade smörgåsen nu!
Puss häjs!

Idag har varit en sån underbar och fantastisk dag, så himla härligt!
Jag har nyss kommit hem från en fika på bageriet, åt glass, och vad jag gillar glass, det vet vi ju alla!
Där träffade jag Petra, vi hade stämt en date, vi har mailat varandra ett längre tag men aldrig hunnit med att träffas, men nu rackarns vart det av. Och det var så trevligt och så roligt, hon var så otroligt trevlig och rolig. Timmarna bara sprang iväg!
Och jag mös med lille Alfred 10 veckor. Vilken söt unge!
Ja, helt underbart helt enkelt!
Nu ska jag alldeles om nån minut ta och ge hundarna lite mat och sen packa min lilla väska inför nattskiftet, den här veckan vet jag att jag jobbar, så jag slipper åka hem igen. Jag har dubbelgarderat mig och skickat sms till Hinken. Haha, Kalle med kollen, det är jag det!
Internet, vilken jädrans bra uppfinning. Jag har träffat en av världens trevligaste människor här, och vi bor 3 kilometer ifrån varandra. Blir det bättre än så?
Nix filliskrutt!

Idag så gjorde jag en tortelini gryta förresten, vart gott som rackarns, skåprensning för att jag inte orkade åka och handla, men när det bara är till mig och till Frans spelar det ingen större roll.

Jag måste dessutom säga såhär, att jag är egentligen jävligt tacksam mot dig, för nu vet jag vart du står och hur totalt oviktig jag är för dig. Ditt liv, ditt val, din förlust.

Nej, jag har inte tappat suget, jag älskar att blogga precis lika mycket som förut.
Men, för ovanlighetens skull är det lite mycket om mig och kring mig. Jag tror jag sprider kaos, eller smittar iallafall.
Livets gång är nästan aldrig rolig, men det finns inget att göra någonting åt den, så jag citerar underbara Maria B "Det är bara att tugga i sig".
Klockrent, passar i alla lägen.
Men, hur mycket orkar man med?
Och hur fasiken ska man göra alla gånger egentligen?
Vore det inte bättre att få börja livet med att läsa en manual för hur man ska göra?
Jo, mycket mer praktiskt, men fasiken så mycket tråkigare.
Nästa onsdag, då ska jag bannemig äta kinamat med Madde!
Men gudars vad jag är lycklig över sängen vi köpte idag!

Varje dag så känner jag en stor lycka, lyckan över att min man är som han är.
Vissa gånger blir jag så förbannad på honom att jag vill sälja honom på loppis, för småsaker såklart, att han tillexempel att när jag frågar om saker svarar han 9 av 10 gånger "Jag vet inte" istället för att säga nej, när det är nej han menar.
Men när jag blir förbannad går det över på kanske 10 minuter, och sen blir jag tacksam igen.
Tacksam över att Rickard är precis som han är. Han ställer upp, han orkar alltid, han fixar allting, han är den snällaste och raraste människa som finns, samtidigt som han inte viker en tum från sina ideal och från mig.
Han berättar varje dag hur mycket han älskar mig, och han visar varje timme hur värdefull jag är.
Mitt i all röra vi kan ha i våra liv så står vi bredvid varandra, vid varandras sidor och rider ut stormen ihop.
Vi finns där för varandra i nöd och lust.
I bakfyllor, i dödsfall, i undersökningar, på bröllop och framförallt i våran underbara vardag.


Men gud vad jag blivit känslig, det märks att det har vart lite mycket nu och att jag är ett pmsmonster, jag sitter och skriver så jag gråter.
Huvvaligen, dags att koncentrera mig på hem till gården istället.

Urkan purkan vilka jävla skitdagar.

Jag tänkte blogga igår kväll när jag kom hem från jobbet, men det var så överjävligt att det finns inte.
Jag bruakr trivas på båda mina jobb, men igår åkte jag på storstryk, så jag är lite öm idag.
Och psykiskt bet det mer än jag velat att det skulle ha gjort.
Men, det är sånt som händer, inget att göra åt idag. Och klumpen i magen försvinner nog snart.
Jag ska ju till Fantastiske H idag, så då blir nog kvällen ljus och vacker!
Jag klev till foten igen igår, så jag har råont där, och hela högra sidan känns att den finns kan man säga.
Idag hoppas jag på att jag ska få bada lite grann, jag har längtat så efter att få känna känslan av vatten runt hela kroppen, kallt och underbart!
Nu ska jag försöka gaska upp mig och se om jag får tag på Milla snart!

Det är så fantastriskt skönt att kunna berätta för folk om Ivf:en nu, att slippa känna skam och slippa fundera. Nu vet vi att det blir av, vi kommer få hjälp.
Då kan jag berätta för människor hur det går till, vd som ska hända, hur saker ska göras.
Tillexempel kanska folk förstår att jag blir bitter på människor som "bara blir" gravida. Och folk kanske kommer förstå att jag kommer må skit, då medicinerna kommer göra så att jag hamnar i klimakteriet ett tag.
Jag kan äntligen få lite förståelse, och det är så skönt att det går knappt att beskriva!

Nu har jag dammat i vardagsrummet, nu ska jag och kryckan jaga liver ur dammsugare, det är den värd!
Idag ska vi påta ihop en liten video, och fira Rickards farmor. Sen ska jag maila loss.
Nu är det Mimikry i högtalarna, alltså jag har älskat dom så länge jag minns, så jävla bra att det finns inte!
Nej, upp på dammsugarn, eller... Jag skickar ett mail först!