Varför?!

Jag har ett enormt katastroftänk. ENORMT. Så nu när Märta ligger och rosslar lite, är lite snorig och sådär, då blir jag övertygad om att nu, nu dör hon för oss.
Att jag dessutom lyckas läsa på aftonbladet att plötslig spädbarnsdöd ökat, ja, de gör inte saken bättre.
Jag vill aldrig mera sova.
Jag vill ligga och andas åt Märta, lukta på henne och njuta av att hon lever.
Det är inte bra för min oroliga själ de här.
Jag har nästan lyckats jobba bort att jag tror att Rickard dör hela tiden, och nu är hon här, och min oro går upp till max.
Varför jag är sån här?
Jo, för jag är helt övertygad om att jag sprider död och förtvivlan runt mig.
Hudå.


Kommentarer
Postat av: theresa

Men isa, inte ska du låta oron ta över sådär.. Klart våra småttingar stannar hos oss :-) oro genererar mer oro så nu tar vi fram lite övertygelse istället! Kramar

2011-10-24 @ 08:47:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0