Isa i Backa

Har fortfarande en mage som inte alls fungerar som den ska. Men idag har jag kunnat äta iaf, pastasallad, det skulle jag kunna leva på! Helt fantastiskt gott!
På fredag går jag min sista dag på Enbacka, iallafall efter schema, så då ska jag bara vara assistent igen. Så på lördag morgon går jag på ett dygn, Det kommer bli kanon! Jag hoppas bara att jag får några fler timmar, annars måste jag hitta mig ett nytt/till jobb.
Jag börjar dessutom bli sjukt nervös, så mitt humör är inte å topp direkt. Den 10 är så himla snart, och från början kändes det som en evighet dit, och nu är det bara en vecka och några ynka-pynka dagar. Det kommer bli fantastiskt roligt/svårt/tufft/spännade men framförallt intressant.
Men det är så svårt att hantera tycker jag, hela situationn känns lite absurd. Hela mitt liv kommer kanske förändras, och jag vet liksom inte riktigt hur jag ställer mig. Är det till det bra, så blir jag självklart överlycklig, men är det som jag tror och som det verkar känns det lite kämpigt. Och jag väntar fortfarande på min räkmacka, som jag skulle vilja glida runt på. Ett litet tag skulle räcka.
Men först och främst skulle jag vilja få en mage som kan äta och inte mår illa och gör ont. Skickar nån in de till tomten åt mig tack?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0