Jag är lite vinglig på mina fötter, som ni kanske märkt om ni läst ett tag. Läkarna kallar det för överrörlighet i fotlederna, Rickard och resten av världen kallar det för klumpighet, jag säger självklart otur! Jag lyckas alltid ramla i trappor, kliver jag det minsta lilla snett eller inte rakt ner på foten, så viker den sig och jag får rejält ont. Men idag lyckades jag med att bara snubbla lite lite grann, så jag klarade mig kalasbra! Att jag snubblar i trappor händer ungefär varannan gång jag går i en, men som sagt, idag gick det kalas!
Imorgon är det jag som är ansvarig på jobbet här i byn, jag är lite nervös faktiskt, funderar på om det kommer gå bra och jag kommer minnas allt, men det gör jag nog. Sen är det bara kasta sig i bilen för att åka in till stan och jobba där, sen kasta sig tillbaka i bilen och åka till skolan igen. Någonstans där i mellan ska jag dessutom hinna med att åka och ta nya blodprover då dom inte alls var så bra som dom skulle. Få se om det har ordnat till sig. Men, med mitt flyt på det senaste så kommer väl det här blodprovet bara vara början på magnetröngtar och fan och hans moster.
Någon dag nu måste jag nog få en läkartid för att kolla upp den här gamla magen jag har dessutom, den har helt kukat ur nu. Helt värdelöst att må illa och springa på toa 12 gånger om dagen. Idag ska jag nog överraska lilla maken och ta hundarna och möta honom ikväll när han kommer från jobbet, då blir han nog glad, och Ingvar och Lillemor blir det garanterat!
Nej, nu ska jag taktikvila lite och sen mote bort illamåendet!