Alltså ibland blir jag riktigt förvånad över mig själv. Förvånad för att saker som är så självklara för vissa andra är helt omöjligt för mig att förstå. Jag ahr nog något syndrom egentligen. Lite autistisk måste jag nog vara. Exempel följer här: Jag förstår inte människor som kan äta med omaka bestick. Varför utsätter sig människor för spontana aktiviteter, och då snackar vi klassen "Oh en hundvalp, vi tar en till, vi har ju redan 12, den va ju såå söt" Jag måste även göra saker i "rätt" ordning, annars blir det fel. Och sist men absolut inte minst, hur kan man låta bli att gå och kissa det första man gör på morgonen? Ja, sånt här sitter en lätt autistisk Isa och funderar på en söndagnatt klockan 00.43. Och ja, jag gillar att tala om mig själv i tredje person-.