Jag måste säga tack till alla som bryr sig om mina små svackor och kommenterar snälla saker. Det värmer!

Jag har lillkusinen här han är 10. Jag tror jag aldrig någonsin har varit 10, inte i huvudet iallafall. Som jag minns de tyckte jag inte att det var någonting konstigt med att roa sig själv när man var 10, eller ta en macka om man var hungrig. Va de inte så för normala människor? Eller lever vi ett så uppcurlat samhälle att barnen inte ens behöver borsta tänderna själva?

På tosrdag blir de nog koll på lokalerna och hur de ska dukas. Jag måste också någon dag åka och leta reda på något gult att ha på klänningen. Sen fråga farmor om något gammal, låna nåt av någon och sen lyckas hitta nåt blått.
Som sagt, det ska planeras upp så jag kan ha en lugn och bra sommar.
För, hör och häpna, vi ska gå vasaloppsleden. Det är 9 mil.