Inatt höll min man på att dö, knall och fall! Han låg och höll om mig, jättetätt. Jag vaknade, väckte honom och säger "vart är Märta?!" han kollade i hela sängen på 2 millisekunder och kastade sig sen upp och kollade i hennes säng. Där hon självklart låg. Under den här tiden så hade jag vaknat tillräckligt för att inse att jag bara hade drömt att hon var försvunnen. De va en dröm att hon ens legat i våran säng den natten. Gud som jag fnittrade. Jag undrar om vi trodde hon gått iväg själv?