Här sätter man igång tvn och tänker att, åh Scooby doo, äntligen nåt som prinsessan bajsbralla kan se utan att jag själv mår illa. Eller okej, som kan rulla på tvn så jag slipper mitt sug av att sätta igång pusseldeckare med massor av mord. Men gissa om jag blir irriterad när det är nån ny variant?!
Skitfult ritat och fel röster. Man blir ju förbannad!

Men, till nästa ämne då, varför berättade ingen för mig att när lilla barnet börjar gå, börjar hon även att ramla?!

Dessutom har jag diagnosticerat mig själv med dyspraxi.
Japp, det är så.
Jag har bestämt det.
Och ja, jag kommer vara mindre bitter bara jag vaknat ordentligt, just nu är mitt gamla tonårsmorgonhumör kvar. Och här särskrivs det inte!

Jag gillar att man ser mitt engagemang i karamellen också, hon leker mot bordet nu, jag vet vart hon är iallafall. Mahaha.