Japp, idag är en sån där dag som inte borde funnits till egentligen.
Jag är sur, tvär och faktiskt ovanligt otrevlig för att vara jag, det går inte min väg. Och när de inte går min väg, då går jag inte någon annans väg heller.
Dagen börjar med att det ringer på jobbtelefonen, A är sjuk, ringa ut vikarie.
Hur många tror ni de är som svarar kvart över sex på morgonen? Jag kan svara på den fråga, inte alltför många, Inte fullt bak i ryggen om amn uttrycker sig så.
Vikarie får man tag på, hon kommer alldelens kring åtta, bara en timme efter jag egentligen borde slutat. Knallar till bilen, världens oväder, och dessutom så är inte Hedemora kommun dom snabbaste hästarna i stallet att göra rent på gatorna så det är glans is. Jag svär för mig själv om hur synd det är om gamla tant Agda som måste gå till posten eller Rickards mormor som jag tänker tvinga vara inomhus de närmsta dagarna.
Jag kommer fram till bilen efter många pust,stånk och fula ord, då har låset frysit. Då kommer svordomarna. Jag höll helt allvarligt på att sparka in dörren! jag vart så rackarns arg så de liknar ingen sort! Men, räserpärlan märkte hur arg jag va och efter diverse okvädingsord och lite mer sparkar så gick den så glatt upp och startar dessutom på en gång. - Duskafååkatillskrotendindummabil hotet går alltid hem på Berta. (Ja, jag har döpt min bil till Berta, vad skulle hon annars heta?)
Dessutom ligger farmor på falun med tarmvred. Men tanten ska stå ut till Augusti, det har hon lovat!!!